En bild säger mer än tusen ord

Det finns stora bildsamlingar i olika arkiv i Finland. Inte minst Museiverket har en jättestor bildsamling omfattande totalt 22 miljoner bilder. Jag ska här lyfta fram två andra ganska stora bildsamlingar som har mycket fotografier uttryckligen från svenskspråkiga områden i Finland. Det är fråga bildsamlingarna i Svenska litteratursällskapets arkiv och i Arkivsamlingarna vid Åbo Akademis bibliotek.

Fotografier är av stort värde för släktforskaren. Gamla fotografier kan naturligtvis hittas hos bland annat släktingar och i lokalhistoriska arkiv, men sällan finns fotografier bevarade från långt tillbaka i tiden. Fotograferingen i Finland tog fart från mitten av 1800-talet och såväl i SLS som ÅA:s bildsamlingar hittar man fotografier från senare hälften av detta århundrade.

Värdefulla fotografier för släktforskaren är bilder på avlidna släktingar och förfäder, men även bilder på gårdar, stugor och hus där tidigare generationer har bott. Likaså kan det vara intressant att hitta bilder från den by, den stadsdel eller det område där någon släkting har bott eller bilder på samma yrken som förfäderna hade.

På söktjänsten Finna.fi som samlar material från hundratals inhemska aktörer, hittar du ett stort antal fotografier, som är fritt tillgängliga på nätet. Här hittar du även fotografier från SLS och ÅA:s bildsamlingar som de har valt att lägga ut där.

Fotografier som är lagda på Finna utgör emellertid endast en bråkdel av alla de fotografier som finns i SLS och ÅA:s bildsamlingar.

I SLS arkiv finns det ungefär 950 000 fotografier av vilka 154 000 är digitaliserade och av dem är omkring 24 000 utlagda på Finna. Endast 2,5 procent av alla fotografier i SLS arkiv kan du alltså hitta på Finna. Såväl digitaliseringen som fotografier utlagda på Finna ökar hela tiden, men ännu långt framöver kommer den stora majoriteten av SLS fotografier att vara tillgängliga endast vid ett besök i arkivet. Bland fotografierna finns många olika slags bilder: personfoton (både porträtt- och privata personfoton), byggnader, platser, dokumentation av folkliv, traditioner, arbete, fritid och evenemang. I SLS bildsamlingar ingår också några större yrkesfotografers negativarkiv.

Antalet fotografier i ÅA:s bildsamlingar är ungefär lika många som i SLS, alltså närmare en miljon. Uppskattningsvis cirka en femtedel av dessa är framställda på något annat sätt än fotografiskt, det vill säga de är grafik, teckningar, en del målningar, med mera. Sammanlagt är endast cirka 7 300 av fotografierna tillgängliga online, alltså en mycket liten del, och tillsvidare endast i låg resolution. Därutöver finns ca 23 000 bilder som är digitaliserade men inte ännu publicerade av olika orsaker. Av de digitaliserade bilderna är också uppskattningsvis en femtedel annat än fotografier.

ÅA:S bildsamlingar har en bred representation av fototekniker från hela fotografins historia. De äldsta är dagerrotypier från 1850-talet och pappersbilder på olika material och tekniker från sent 1850-tal framåt, från visit- och kabinettskort till senare färgfotografier. I ÅA:s bildsamlingar finns också flera typer av negativ på både glas och film, mest från 1900-talet, och också en hel del diabilder på olika underlag.

Även i ÅA:s bildsamlingar hittar man bilder på personer, byggnader och platser med mera. De fotografier som är tillgängliga på nätet hittas bland annat i databasen Bildsam och i Åbo Akademis biblioteks Finna-portal Alma under arkivmaterial.

De fotografier i SLS som inte är digitaliserade måste man leta efter och beställa fram på plats i SLS kundtjänst och fotografier från ÅA:s bildsamlingar kan beställas fram till arkivläsesalen som finns i Boktornet vid Åbo Akademis bibliotek.

I SLS finns förteckningar över fotografier i arkivdatabasen Yksa och i fotoförteckningarna samt i det gamla manuella bildregistret. Kunder kan alltså också leta i databasen i SLS forskarsal och få träffar i förteckningar. Förteckningarna är inte publicerade på Finna, främst av personskyddsliga och upphovsrättsliga skäl. På Finna kan man alltså söka i samlingarnas/arkivens kataloguppgifter och i det digitaliserade materialet, men inte i innehålls- eller fotoförteckningarna.

ÅA har ingen tillgänglig förteckning över sina bilder tillsvidare, men en sådan är under planering. De har ganska stora porträttsamlingar som inte är tillgängliga digitalt, men det går bra att skicka e-post och fråga om det finns bilder på släktingar. Kontaktuppgifter och andra uppgifter finns på deras hemsida.

Publikationer som utges av släktforskare kunde gott innehålla rikligt med bilder för som rubriken säger så kan en bild säga mer än tusen ord. Det lönar sig alltså att ta en titt på vad för bilder det finns i arkiven, men inte enbart de som är digitaliserade, eftersom bland de bilder som inte är tillgängliga på nätet kan finnas många skatter.

Christer Kuvaja

Christer Kuvaja är ledamot i Genealogiska Samfundets styrelse och forskningschef på Svenska litteratursällskapet.

Artikeln har tidigare publicerats i Jäsenviesti Jalmari 5/2024. Du kan läsa alla Jalmaris genom SukuHaku.